2013-03-17

Recension: Woodkid - The Golden Age


Fransmannen Yoann Lemoine sjunger ut svartvita porträtt lika vackra som hans namn med en röst som inte liknar någon annans. 2011 släppte han låten "Iron" och någon gång i samma veva släpptes även en video. Jag kommer ihåg mycket väl ihåg att jag tyckte det var en av de mest spektakulära musikvideor jag sett, rent visuellt. Estetiken och känslan i hans skapande kändes genuin och ren på ett sätt jag inte upplevt speciellt många gånger. En musikalisk enhet. Musiken och videon var inte två separata ting utan en sammansvetsad skapelse som inte kan klara sig utan sin andra komponent. Ljud och bild i total symbios.

Förälskelsen fortsatte den 24e januari 2012. Precis minuterna innan fick jag nys om att en livestream skulle äga rum, platsen var inte vilken som helst; i EIFFELTORNET. Spektakulärt i sig. Woodkids spelning därinne blev en himlakropp av toner, stråkar och slagverk i prefekt samklang och tematiskt perfekt utfört. Pompöst, magiskt och stundtals glimrande, precis som tornet i sig själv. Gåshuden som infann sig när första tonerna till min favoritlåt "Brooklyn" ljöd kommer jag fortfarande ihåg.

Och så nu, 2013. Debuten "The Golden Age" anländer. Kommer det hålla i ett fullängdsformat, en hel skiva? Svaret är ja. Precis som allting Yoann tidigare tagit sig an lyser helheten starkast. Ett fantastiskt fint sammanhållet album. Tretton innerliga berättelser i gråskala. Bilder av en dimmig och ödslig väg målas upp. I slutet av vägen finns en enslig kyrka. Du hör kyrkklockorna ringa. Längst därinne sitter en skäggig man på en träbänk vid en orgel och sjunger ut sitt hjärta i den mörka natten till alla som är beredda på att höra på.


Ett av 2013s bästa album är ett faktum. Att rada upp de bästa låtarna känns lite onödigt med om jag måste välja några: "Conquest Of Spaces", "I Love You", "Where I Live" och "The Golden Age". Hoppas du gillar det lika mycket som jag.
Skivan släpps officiellt imorgon den 18e mars.

IRON:


I LOVE YOU:


RUN BOY RUN:


BALTIMORE'S FIREFLIES & STABAT MATER @ LE GRAND REX, PARIS


2 comments:

  1. Fyfan vad tunga instrumentaler!!! Sånt som får en att vilja hoppa från ett stup i tron om att man ska uppleva den ultimata adrenalin kicken och sen gå iväg därifrån levande.

    ReplyDelete
  2. Exakt den känslan. Storslaget så det förslår!

    ReplyDelete