2008-03-01

Björx

Kände att jag måste citera de här inlägget från allas vår egen Klas "K-Laz" Granström på Kuriren. Är så gott som born and raised på Björx så därför kändes den här historen jävligt go' på nåt sätt, är tvungen att dela med mig:

Att björxa
"Min bästa vän Martin växte upp på björksskatan i Luleå. Enligt Martin så var det typ han och hans baskethäng som myntade uttrycket "björx". Och visst varför inte. För precis när årgången 1978 var typ 16 bast så var också det där med old english bokstäver på kepsen (tack för den dogge), filmer som "Boyz n tha hood", "Blood in blood out" och album med Ice Cube väldigt hett. Det var tiden då allt skulle "rapifierades" - och så även stadsdelar i Luleå. Björksskatan blev Björx, Hertsön blev Hertzisland och Bergnäset blev Brooklyn.

Jag som inte kom från tuffa björx, utan från väldigt otuffa Kalix och precis hade flyttat till Luleå vid den här tiden minns Martins basketgäng väldigt väl. Tuffa, karismatiska, högljudda killar, men också väldigt trevliga. 
Vi hade Jon som alltid var glad, köpte folköl på ica när det var nyårsafton och alltid var uppe i varv men trevlig. "Blomman" var baskettalangen som spelade för mycket dataspel och aldrig missade ett sportnytt, gav ett slött intryck men också han mycket trevlig kille. Martin minns jag mest som rolig och finurlig och väluppfostrad bakom det dör coola som alla i björxgänget hade över sig. 

En lördagseftermiddag på den här tiden så var jag i pontushallen av någon anledning. Eftersom björxarna spelade basketturnering mot några andra småfjortisar (från typ solna eller nåt) så stannade jag kvar. Jag minns hur imponerad jag var av björxarna. Inte så mycket för det dom gjorde på basketplanen, för det var jag inte så intresserad av - utan hur de hade lyckats bygga upp ett mini-bronx över hela sitt gäng. Hur de hade rapifierat hela grejen med att ha en vanlig basketturnering i pontus en lördagseftermiddag.
Innan matchen spelades tunga låtar som Pete Rock remixen av "Down with the king" med Run DMC, i halvtid hörde jag "It was a good day" med Ice Cube och efter slutsignalen så kunde nåt riktigt tufft som "Protect ya neck" komma på. Blomman spelade med linnet hängandes vid knäna och när de gjorde poäng så hade de mycket väl invanda och väldigt amerikaniserade sätt att fira på. High-fives och basketuttryck på engelska. Mycket tufft.
För er snorglin av idag kanske inte det här låter nåt speciellt alls, men låt mig försäkra er - 1993 så var det ett väldigt urbant beteende för att vara i Luleå.

Hiphop-kulturen hade jag ditills bara sett på tv-program som YO! Mtv raps och att ens se någon med baggybrallor och hörlurar på stan kunde göra en glad hela veckan. Hiphop var vuxenvärldens största farhåga och här frodades den mitt på bästa sändningstid på kommunala pontushallen.

Numera, när jag och björx-Martin är bästisar och bor ihop så har vi också utvecklat en rutin. Vi "björxar" varje lördags och fredagsnatt.
Att björxa innebär inte att spela basket. Inte alls. Det innebär att när M kommer hem från sitt bartenderjobb vid halv fem på natten så dukar jag fram två, tre folköl, en kaviarmacka, macbooken och ett youtube och så snackar vi gamla minnen och jag spelar björxvideos från den här tiden.
Jag brukar slå vad med Martin att jag kan spela en låt som blomman alltid ville värma upp till i hallen. Eller en annan som jag visste exakt att Jon ville spela i omklädningsrummet när han skulle impa. Fast jag aldrig spelade med dom, mot dom eller ens var på nåt annat än en enda match eller kände någon av dom mer än hejpåstan så sätter jag varenda låt.

Vi har björxat tre, fyra helger i rad nu och jag har insett att det faktiskt har fötts en helt ny musikgenre. Björx-rap. Sån rap de älskar på björx. Här är ett smakprov på en riktig björx-classic."

Pete Rock & C.L. Smooth - T.R.O.Y. (They Reminisce Over You)



Hade inte själv kunnat hitta en bättre låt som får symbolisera Björx, har själv Pete Rock & C.L. Smooth.s "Mecca & The Soul Brother" från '96 hemma i skivhyllan. Köpte den när jag var kring 14, 15.. Klassiskt material från en svunnen tid. Enjoy!

No comments:

Post a Comment